Knappmakarens hus
Knappmakarens hus, Cepheus19, Köpmangatan 13. Gamla Stan.Det mörkgula huset mitt i bild.
Vädersolstavlan, detalj, Gamla stan på medeltiden. På den första avbildningen av Stockholm ser vi att många hus efter stora bränder nu ersatts av murade hus.Knappmakaren hus ligger någonstan till höger i bild, mellan Storkyrkan och Tyska kyrkan, som syns med sitt smal torn till höger.
Historia
Området kring huset är de tidigaste bebyggda i Gamla Stan. Köpmangatan är Stockholms äldsta gata och längs norra sidan kan man än idag se hur husen följer den ursprungliga, vindlande stigen som gick från Kidskär via Stortorget till hamnområdet vid Köpmanporten.
Knappmakarens hus fick sin beteckning Cepheus 19 vid 1810 års numrering. Tomten har varit oförändrad sen 1724. Den äldsta kända ägaren är remslagaren Jacob från 1420.
Därefter är ägarförhållandena osäkra fram till mitten av 1500-talet
då rådmannen Filippus Persson blev ägare av huset. Hans fru Malin
Mickelsdotter sålde det i sin tur till borgmästaren Nils Eriksson 1592.
Under 1600- och 1700-talen har flera hantverkare och andra
yrkesutövare ägt fastigheten. De har oftast använt den för personligt
bruk som bostad, verkstad och butik, men även hyrt ut delar av
byggnaden till andra boende.
Huset består egentligen av tre byggnader, ett gathus, ett gårdshus
och ett trapphus däremellan. Fyra våningar högt med slätputsade
fasader och bruna (idag svarta) plåttak. Putsen är ljusgul med en
sockel av svartmålad natursten. De smårutiga fönstren i trapphuset
är från 1700-talet med fönsterglaset bevarat. På gårdshusets fönsterlösa
östra brandmur finns ankarslutar från olika tider bevarade, de äldsta från
1600-talet syns strax under taklisten.
Man vet inte säkert hur huset såg ut under medeltiden, det kan ha varit
ett stenhus eller korsvirkeshus. Medeltida murverk finns dock bevarade
i källaren från 1400- och 1500-talet. I lägenheten längst ner mot gården
kan man än idag se medeltida kryssvalv, utrymmet utgjorde ett medeltida
yrkesbageri och den gamla ugnen finns även den bevarad.
Den första stora moderniseringen och ombyggnaden skedde troligtvis
på 1630-talet i samband med att handelsmannen Hans Bremer köpte
egendomen. På hanbjälksvinden fanns fram till 1980-talet äldre
dekorationsmålade brädor kvar som troligtvis använts till ett bjälktak
under Hans Bremers tid.
Från 1762 anlitade den nya ägaren, knappmakaren Mose Holtz en
byggmästare; Erik Roos för att göra en omfattande ombyggnad av
gathuset och gårdshuset. Även nybyggnad av gårdshus och trapphus
i mindre utsträckning.
Byggnaden har fortfarande många inredningsdetaljer kvar från 1700-talet
trots flera moderniseringar under 1800- och 1900-talen. Trapphuset är i
stort sett intakt från 1760-talet med järnsmidda räcken.
På 1860-talet sattes vita runda kakelugnar in i rummen.
Omkring sekelskiftet 1900 infördes gas, vatten, avlopp och el i huset.
Ungefär samtidigt delades varje våningsplan upp i två lägenheter.
WC installerades först efter 1950.
Knappmakarens hus på 1930-talet. Tiderna var svåra, trångboddheten i Gamla Stan var stor och många affärer sålde begagnade kläder.
